Ja, det får man, och orsaken är att en metallskorsten – eller ett insatsrör i en murad rökkanal, har en liten yta som ska värmas upp, dessutom i ett material som fort blir varmt. A och O med förbränning och miljövänlighet är att snabbt få upp temperaturen i rökkanalen så att det drar korrekt. En murad skorsten är trögare genom dess stora massa som ska bli varm innan det drar ordentligt. Vill man ha glada grannar, som inte störs av eldningen – är en rökkanal av metall att föredra.

Om metallskorstenar är så mycket bättre – varför murade man/murar man skorstenar av tegelöverhuvudtaget?

Förr fanns bara tegel, det fanns lättillgängligt och var billigt. Man hade dessutom många eldstäder och skorstenen var en del av husets konstruktion. Till och med bärande bjälkar vilade på skorstenens konstruktion. Genom att familjerna förr eldade dygnet runt i öppnaspisen (sedan före vedpsisens tid) och i vedspisar samt kakelugnar under sekler så var skorstenen alltid uppvärmd. I städer och byar visste man heller inget annat än att det luktade vedrök, hela tiden, dygnet runt. För den tidens människor gick en stor del av dygnet åt att elda.

Idag muras i princip inga tegelskorstenar längre, dels för att det är dyrt, tar stor plats i huset och det finns bättre alternativ. Människans påverkan på miljön måste reduceras, det gör vi genom korrekt anpassade och funktionella rökkanaler, som snabbt ger rätt förbränning. Sedan är det alltid vedeldaren som påverkar det hela – en dålig vedeldare kan aldrig en skorsten göra något åt.