Det finns olika typer av verkningsgrader, men när det gäller lokaleldstäder används som regel ordet Verkningsgrad, vilket är detsamma som förbränningsverkningsgrad. Verkningsgraden är måttet på hur mycket av vedens värmeinnehåll som blir värme till bostaden. 75% verkningsgrad innebär – 100% bränsle är tillfört, förluster i form av rökgastemperaturen, luftöverskott & oförbränt i askan uppgår till 25%. Detta benämns då i ex. tekniska specifikationen på eldstaden som ”Verkningsgrad 75%”. Observera att detta inte ska blandas ihop med effekt som är måttet på hur mycket värme en eldstad maximalt kan avge vid normal och föreskriven användning enligt eldningsinstruktionen.

Ju högre verkningsgrad desto bättre förbränning=renare förbränning. Ju lägre verkningsgrad – desto sämre förbränning. De mest effektiva lokaleldstäderna är pelletskaminerna där verkningsgraden kan uppgå till ca 90%

Systemverkningsgrad används oftast på värmeanläggningar och avser hela systemet och förluster från expansionskärl, radiatorsystemet, ackumulatortankarna samt inte nyttogjord energi i eldstaden. Systemverkningsgrad är mycket svårt i praktiken att räkna ut. Pannverkningsgrad används för att ange pannors prestanda och är skillnaden mellan producerad energi och tillförd energi.

Ofta har en lokaleldstad högre systemverkningsrad än en värmeanläggning eftersom lokaleldstaden är både eldstad, radiator och ackumulator i ett.