din trygghet är vårt hantverk
Vi är en förening av hantverkare som tar vårt jobb och vårt ansvar på allvar. När du anlitar en av oss får du inte bara vår hantverkskunskap och ett väl genomfört arbete. Du får också Sveriges mest generösa garantier på köpet. När du ska renovera din skorsten, köpa och installera en ny eldstad eller köpa och installera ny skorsten – kontakta oss. Vi har den kunskap och erfarenhet som krävs för att en skorsten ska hålla över tid och för att vi ska kunna garantera din säkerhet.
anlita en av oss!
Sveriges Skorstenshantverkares Förening (SSHF) har gedigen hantverkskunnighet och mer än hundra års samlad erfarenhet av skorstenar, eldstäder och kaminer. Vi finns till för att garantera dig kvalitet, service och säkerhet när du anlitar en hantverkare.
Sveriges mest generösa garantier
FAQ
Här är några av de frågor vi ofta får besvara. Tveka inte att kontakta oss om du inte hittar ditt svar här.
Säkerhet
Är en metallskorsten farligare än en murad gammaldags skorsten?
Ja, det kan den vara eftersom den har mindre omslutningsväggar än vad en murad konstruktion har. Den kan, vid felaktig användning, bli mycket varmare på utsidan än en murad skorsten. Det är sällan en murad skorsten, som är tät och korrekt murad, orsakar en brand i exempelvis ett bjälklag. Däremot kan en metallskorsten vid ex. långvarig eldning med för höga temperaturer vara en rejäl brandfara. Det är också ett skäl till att verkligen köpa metallskorstenar som har så hög säkerhet som möjligt inbyggt i konstruktionen (godstjocklek, isoleringskvalitet och inte minst – säkerhetsavstånd till brännbart material) och att höja brandsäkerheten redan vid installationen).
Behöver man kontrollera sin befintliga skorsten innan man installerar ny kamin mot den?
Ja, det är alltid en bra idé att göra en provtryckning eller läckagemätning för att se vilket skick kanalen har. Om man installerar eldstaden först och sedan gör besiktningen kan man stå med dyra reparationsåtgärder som hade varit bra att känna till före installationen. Problem med murade rökkanaler är väldigt vanliga, vilket är naturligt eftersom de flesta skorstenar är gamla. De flesta äldre skorstenar behöver lagas med en s.k. skorstensrenovering. De två vanligaste metoderna för detta är glidgjutning eller ett nytt insatsrör.
Rådet är att alltid kontrollera sin skorsten innan man ansluter en ny kamin. Både av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl
Bör man installera ett böjligt insatsrör eller glidgjuta en kanal även om rökkanalen inte har några brister?
Svaret på den frågan är ja, absolut. Detta eftersom man annars sätter in en ny eldstad på en gammal skorsten. Förr eller senare behöver rökkanalen åtgärdas. Den största vinsten är större säkerhet och mer trygghet genom att man vet att kanalen är tät och säker. Dessutom får man bättre drag i skorsten. Det är också enklare att täta en kanal i samband med installationen av en ny eldstad än att göra det efteråt.
Vårt råd är att alltid se över skorstenen i samband med att man installerar en ny kamin. Viktigt att också komma ihåg att man alltid måste göra en bygganmälan om man byter ut eller installerar en ny eldstad i sin skorsten. Detta gäller även om man installerar en ny kamin på exakt samma plats som den gamla.
Hur långt ifrån väggen ska en kamin stå?
Detta är helt beroende på om det är en brännbar vägg eller en icke brännbar vägg. Är det en icke brännbar vägg, så fråga din lokala sotare.
Avstånd till brännbar vägg eller byggnadsmaterial?
En kamin som står i närheten av brännbart material måste stå på ett visst avstånd. Det finns inget generellt avstånd utan är beroende av hur mycket värme kaminen eller skorstenen avger. Det får inte bli mer än 85 grader på det brännbara materialet. Detta i enlighet med byggnormens regelverk.
Vill man minska avståndet till bakomliggande vägg kan man montera en brandmursplatta bakom kaminen. Med en brandmursplatta bakom kaminen kan man placera kaminen mellan 5-10 cm från väggen.
Kan jag använda min gamla skorsten till den nya kaminen?
Har man en murad skorsten så går den att använda i de flesta fall. Ofta behöver man dock se över skorstenen och se till att den är tät. Då det gäller stålskorsten så kan det fungera, men det är inget vi rekommenderar. En gammal stålskorsten har ofta 20 till 30 år på nacken. Ingen köper väl en ny bil och använder en gammal motor? Vi föreslår alltid att man byter till en modern skorsten med ett innerrör i syrafast/rostfritt stål. Det är dessutom ofta förknippat med en hel del arbete att lyfta en gammal skorsten utan att skada isoleringen, sedan modifiera den för att passa på en ny kamin och sedan montera tillbaka den.
För att sammanfatta när man köper en ny kamin, så rekommenderar vi alltid att man byter ut en gammal stålskorsten mot en ny. Har man däremot en murad skorsten så går den i de flesta falla att använda.
Vilket är det säkraste sättet att täta eller laga en skorsten?
Med ett böjbart insatsrör i metall, som är rätt dimensionerat, blir skorstenens utsida kallare i händelse av skorstensbrand eller felaktig användning med för höga temperaturer. Röken leds igenom röret, på rörets utsida finns isoleringsmaterial och därefter kommer tegelväggens tjocklek. Det ska mycket till innan huset skadas av en brand med en så säker konstruktion.
En annan viktig aspekt är att om huset skulle röra sig (av sättningar ex) så kommer det böjbara metallröret att fortsätta vara tätt oavsett vad som händer med rökkanalen över tid. En extra säkerhet under alla eventualiteter.
Vad är det för skillnad på vanlig besiktning och SSR Godkänd besiktning av kamin och skorsten?
Brandskyddskontrollen är en lagstadgad kontroll i enlighet med LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Det är kommunen som utser besiktningsmannen, som har ett personligt ansvar, och det är som regel Skorstensfejarmästaren som är brandskyddskontrollant.
Brandskyddskontroll är en periodisk kontroll av eldstad och rökkanal i förebyggande syfte som sker under anläggningens totala driftcykel. Tanken är att man periodiskt ska se hur en anläggning förändras med hänsyn till slitage, ökad brandrisk osv. Kontrollen sker genom att besiktningsmannen kontrollerar sotförekomst, slitage i eldstad, slitage på rökkanalen, kontroll av eventuella värmeskador på intilliggande material. En filmning av rökkanalen görs för att försöka upptäcka synliga skador i rökkanalen. Besiktningsmannen kan om han anser det nödvändigt göra fördjupade kontroller (ex. provtryckning eller läckagemätning samt termofotografering av rökkanalen). Efter kontrollen upprättas ett protokoll med avvikelser som är av underordnad betydelse eller som bör åtgärdas.
Mycket är viktigt att tänka på som fastighetsägare – en anläggning kan vara godkänd vid brandskyddskontrollen, men vid en provtryckning/läckagemätning av rökkanalen kan det finnas brister (läckage). Tyvärr har många fastigheter i Sverige sålts i tron att rökkanaler/eldstäder inte har några brister eftersom man litat på brandskyddsprotokollet, men brister har funnits då den nya fastighetsägaren begärt en vanlig besiktning med täthetsprovning. De åtgärder som kan behöva utföras efter en sådan besiktning kan belasta den gamla fastighetsägaren som dolda fel (beroende på hur köpekontraktet är skrivet.)
Gammal eller ny
Är en skorsten i metall bättre än en hederlig gammal murad skorsten?
Ja, det är den – om vi pratar om funktion. Den moderna människan eldar så sällan. Många braskaminer eldas bara någon gång i veckan. Med ett stålmaterial som leder ut röken sker upphettningen av materialet väldigt fort – och det skapar snabbt rätt driftsförhållande.
En murad skorsten är en väsentligt trögare konstruktion, både tegel och murbruk ska hettas upp för att skapa förutsättning för en bra funktion. Detta kan i vissa fall ta något dygn att uppnå. Man bör tänka på att då huset med den murade skorsten byggdes så eldade man året om, i kakelugnar och vedspisen i köket. Detta höll skorstenen varm och i bättre funktion än idag när vi eldar mindre.
Det är inte ovanligt att flera ton med material ska hettas upp innan det drar tillräckligt bra för en miljöriktig förbränning. Detta är också anledningen till att det är vettigt med ett böjligt insatsrör i en murad rökkanal (förutom att kanalen blir tät/tätare).
Är en modern metallskorsten bättre än en gammal metallskorsten?
Ja, det syrafasta/rostfria stålet klarar högre temperaturbelastning innan det förstörs. Äldre stålskorstenar var oftast utförda av Corténstål eller s.k. ”bondstål” – båda dessa stålmaterial förstörs vid väsentligt lägre temperaturer än syrafast/rostfritt stål. En modern metallskorsten motstår syraangrepp som kan bildas vid eldning. Den är betydligt lättare, vilket är bra både för den kamin den ska placeras på och för den som skall montera.
Får man bättre förbränning med en skorsten av metall än i en gammal murad skorsten?
Ja, det får man, och orsaken är att en metallskorsten – eller ett insatsrör i en murad rökkanal, har en liten yta som ska värmas upp, dessutom i ett material som fort blir varmt. A och O med förbränning och miljövänlighet är att snabbt få upp temperaturen i rökkanalen så att det drar korrekt. En murad skorsten är trögare genom dess stora massa som ska bli varm innan det drar ordentligt. Vill man ha glada grannar, som inte störs av eldningen – är en rökkanal av metall att föredra.
Om metallskorstenar är så mycket bättre – varför murade man/murar man skorstenar av tegel överhuvudtaget?
Förr fanns bara tegel, det fanns lättillgängligt och var billigt. Man hade dessutom många eldstäder och skorstenar var en del av husets konstruktion. Till och med bärande bjälkar vilade på skorstenens konstruktion. Genom att familjerna förr eldade dygnet runt i öppna spisen (sedan före vedspisens tid) och i vedspisar samt kakelugnar under sekler så var skorstenen alltid uppvärmd. I städer och byar visste man heller inget annat än att det luktade vedrök, hela tiden, dygnet runt. För den tidens människor gick en stor del av dygnet åt att elda.
Idag muras i princip inga tegelskorstenar längre, dels för att det är dyrt, tar stor plats i huset och det finns bättre alternativ. Människans påverkan på miljön måste reduceras, det gör vi genom korrekt anpassade och funktionella rökkanaler, som snabbt ger rätt förbränning. Sedan är det alltid vedeldare som påverkar det hela – en dålig vedeldare kan aldrig en skorsten göra något åt.
Hur gör man en skorstensrenovering (jag har fått min skorsten utdömd vid besiktning)?
Förmodligen har du läckage mellan kanaler, och kanske ut genom skorstenens utsida. I ”Tätningsbranschen” talar man om två olika ”metoder” för tätning:
Laga skorsten med böjligt insatsrör
Den säkraste tätningsmetoden är att installera ett böjbart metallrör i syrafast/rostfritt stål. Röret ska var anpassat i dimension efter den eldstad du vill köpa (eller redan har). Röret monteras i hela kanalens längd, avslutas på en bottenkona som står i urfrästa murfogar i botten på kanalen en bit ovanför anslutningsröret från eldstaden. Röret isoleras samt avtäcks på toppen med ett toppfoder som skyddar röret och det ska muras en avtäckning av murbruk för täthet och vattenavrinning.
Det här innebär i praktiken att man gjort en ny kanal inuti den gamla kanalen, i ett material som är extremt tätt, som snabbt ger bra arbetstemperatur och rätt drag samt ökar brandsäkerheten i händelse av felaktig eldning med för höga temperaturer eller en skorstensbrand. Tänk också på att det är stor skillnad i kvalitet och materialtjocklek på de rör som förekommer på marknaden. Därför du bör göra ditt val med stor omsorg.
Om du anlitar en medlem i SSHF för en tätning med böjbara rör får du både en materialgaranti på hela 30 år och en unik försäkringslösning i händelse av materialreklamation som leder till någon form av skador i fastigheten – värde 10 miljoner för varje fastighet. En unik lösning som inte bara ger dig nytt material om något händer utan också ombesörjer alla kringkostnader för bytet.
Laga skorsten med glidgjutning
Tätning av rökkanalen genom s.k. ”glidgjutning” är den andra vanligt förekommande metoden. Här använder man kanalens ursprungliga area och applicerar ett keramiskt bruk (keramisk tätningsmassa tål högre temperaturer än vanligt murbruk, och är anpassat efter både upphettning, avkylning och längdutvidgningen i skorstensmaterialet) på kanalens sidor genom tryck och friktion.
Tätningen upprepas flera gånger tills kanalen erhåller den täthetsklass den skall ha. Denna metod används främst där det är väsentligt för eldstadens funktion att kanalens area bibehålls. På denna typ av tätning finns inga materialgarantier, utan här får du som konsument ett skydd i form av konsumenttjänstlagen, dvs rätt att reklamera arbetet i 10 år.
Kan jag använda min gamla skorsten till den nya kaminen?
Har man en murad skorsten så går den att använda i de flesta fall. Ofta behöver man dock se över skorstenen och se till att den är tät. Då det gäller stålskorsten så kan det fungera, men det är inget vi rekommenderar. En gammal stålskorsten har ofta 20 till 30 år på nacken. Ingen köper väl en ny bil och använder en gammal motor? Vi föreslår alltid att man byter till en modern skorsten med ett innerrör i syrafast/rostfritt stål. Det är dessutom ofta förknippat med en hel del arbete att lyfta en gammal skorsten utan att skada isoleringen, sedan modifiera den för att passa på en ny kamin och sedan montera tillbaka den.
För att sammanfatta när man köper en ny kamin, så rekommenderar vi alltid att man byter ut en gammal stålskorsten mot en ny. Har man däremot en murad skorsten så går den i de flesta falla att använda.
Bygglov & bygganmälan
Behöver man bygglov eller bygganmälan för att installera en kamin med en skorsten?
Installation av en eldstad eller skorsten anses vara en väsentlig förändring av huset och kräver därför bygganmälan vid ändring av eldstad eller skorsten. Det betyder att även om det finns den befintlig kamin så behöver man göra en bygganmälan. Detta kan skilja sig från kommun till kommun så kolla upp med byggnadskontoret i din kommun.
Exempel på installationer av kaminer som kräver bygganmälan:
- Nyinstallation av kamin
- Nyinstallation av kamin och skorsten
- Nyinstallation av värmepanna och skorsten
- Installation av insats i befintlig öppen spis.
- Byte av kamin
Bygglov kan krävas ex. vid skorstensmontage på utsidan av huset eller där skorstenen utgör en nämnvärd förändring av husets utseende.
För att få veta exakt vad som gäller i där du bor, kontakta din närmaste skorstenshantverkare eller byggnadskontoret i din kommun.
Behöver man kontrollera sin befintliga skorsten innan man installerar ny kamin mot den?
Ja, det är alltid en bra idé att göra en provtryckning eller läckagemätning för att se vilket skick kanalen har. Om man installerar eldstaden först och sedan gör besiktningen kan man stå med dyra reparationsåtgärder som hade varit bra att känna till före installationen. Problem med murade rökkanaler är väldigt vanliga, vilket är naturligt eftersom de flesta skorstenar är gamla. De flesta äldre skorstenar behöver lagas med en s.k. skorstensrenovering. De två vanligaste metoderna för detta är glidgjutning eller ett nytt insatsrör.
Rådet är att alltid kontrollera sin skorsten innan man ansluter en ny kamin. Både av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl
Varför behövs bygganmälan?
All byggnation i Sverige ska ske kontrollerat med hänsyn till bland annat kommande generationer och miljö. Plan & Bygglagen reglerar byggandet i landet genom ett regelverk som måste följas. Ett av kraven för byggnation är bygglov, rivningslov eller bygganmälan. Detta instrument ger kommunerna inblick i allt byggande och förebygger att det inte byggs hur som helst. Byggandet är enkelt uttryckt ”kontrollerat” av samhället. SBN – i dagligt tal kallad Byggnormen – ger direktiv för hur man kan bygga och vad som ska uppfyllas enligt regelverket.
Vad kostar bygganmälan?
Varierar beroende på var i landet man bor. Kontrollera detta på ett tidigt stadium. Priset finns oftast på kommunens hemsida under fliken för byggnadsnämnden. Alternativt ringer du till kommunens byggnadsnämnd och frågar.
Gör din ansökan om bygganmälan i god tid. Kommunerna har i det festa fall minst 3 veckors handläggningstid. Ni måste ha fått er bygganmälan godkänd och klar innan ni kan sätta igång med att installera er kamin.
Vad händer om man inte gör bygganmälan/bygglovsansökan?
Kommunen kommer att skicka ett vitesföreläggande där vitet (boten) bestäms av respektive kommun. Varje kommun har ett självbestämmande om ex. viten, vilket gör att vitet varierar över landet.
Detta gäller både om man inte gör bygganmälan, gör den efter att installationen är klar eller påbörjar installationen innan startbesked kommit från kommunen. Det är också viktigt att inte börja elda innan slutbeskedet kommit från kommunen.
Kan man få nej på sin bygganmälan?
Orsaken till nekad bygganmälan beror ofta på att anmälan är felaktigt formulerad eller bristfällig och måste kompletteras. Alternativt att du vill installera produkter som inte är godkända för den svenska marknaden eller äldre eldstäder som inte längre har giltiga certifikat och inte längre exempelvis uppfyller miljökraven. Generell försiktighet/restriktion kan finnas i kommunala områden där man har dokumenterade problem med ex. för hög halt partiklar eller vedeldare som ”smutsar ned” närmiljön så att det skapats problem för andra. Rådfråga kommunen om det finns områden med särskilda reservationer eller restriktioner i samband med bygganmälan.
Vem är skyldig att göra bygganmälan/bygglovsansökan?
Fastighetsägaren, som också är byggherren är ansvarig enligt lag att göra anmälan. Byggherren är också skyldig att betala kommunen för bygganmälan enligt den taxa som tillämpas. Betalningsansvaret för bygganmälan kan aldrig skjutas över till exempelvis en entreprenör som installerar en kamin/skorsten eller liknande.
Renovering
Behöver man kontrollera sin befintliga skorsten innan man installerar ny kamin mot den?
Ja, det är alltid en bra idé att göra en provtryckning eller läckagemätning för att se vilket skick kanalen har. Om man installerar eldstaden först och sedan gör besiktningen kan man stå med dyra reparationsåtgärder som hade varit bra att känna till före installationen. Problem med murade rökkanaler är väldigt vanliga, vilket är naturligt eftersom de flesta skorstenar är gamla. De flesta äldre skorstenar behöver lagas med en s.k. skorstensrenovering. De två vanligaste metoderna för detta är glidgjutning eller ett nytt insatsrör.
Rådet är att alltid kontrollera sin skorsten innan man ansluter en ny kamin. Både av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl
Bör man installera ett böjligt insatsrör eller glidgjuta en kanal även om rökkanalen inte har några brister?
Svaret på den frågan är ja, absolut. Detta eftersom man annars sätter in en ny eldstad på en gammal skorsten. Förr eller senare behöver rökkanalen åtgärdas. Den största vinsten är större säkerhet och mer trygghet genom att man vet att kanalen är tät och säker. Dessutom får man bättre drag i skorsten. Det är också enklare att täta en kanal i samband med installationen av en ny eldstad än att göra det efteråt.
Vårt råd är att alltid se över skorstenen i samband med att man installerar en ny kamin. Viktigt att också komma ihåg att man alltid måste göra en bygganmälan om man byter ut eller installerar en ny eldstad i sin skorsten. Detta gäller även om man installerar en ny kamin på exakt samma plats som den gamla.
Hur gör man en skorstensrenovering (jag har fått min skorsten utdömd vid besiktning)?
Förmodligen har du läckage mellan kanaler, och kanske ut genom skorstenens utsida. I ”Tätningsbranschen” talar man om två olika ”metoder” för tätning:
Laga skorsten med böjligt insatsrör
Den säkraste tätningsmetoden är att installera ett böjbart metallrör i syrafast/rostfritt stål. Röret ska var anpassat i dimension efter den eldstad du vill köpa (eller redan har). Röret monteras i hela kanalens längd, avslutas på en bottenkona som står i urfrästa murfogar i botten på kanalen en bit ovanför anslutningsröret från eldstaden. Röret isoleras samt avtäcks på toppen med ett toppfoder som skyddar röret och det ska muras en avtäckning av murbruk för täthet och vattenavrinning.
Det här innebär i praktiken att man gjort en ny kanal inuti den gamla kanalen, i ett material som är extremt tätt, som snabbt ger bra arbetstemperatur och rätt drag samt ökar brandsäkerheten i händelse av felaktig eldning med för höga temperaturer eller en skorstensbrand. Tänk också på att det är stor skillnad i kvalitet och materialtjocklek på de rör som förekommer på marknaden. Därför du bör göra ditt val med stor omsorg.
Om du anlitar en medlem i SSHF för en tätning med böjbara rör får du både en materialgaranti på hela 30 år och en unik försäkringslösning i händelse av materialreklamation som leder till någon form av skador i fastigheten – värde 10 miljoner för varje fastighet. En unik lösning som inte bara ger dig nytt material om något händer utan också ombesörjer alla kringkostnader för bytet.
Laga skorsten med glidgjutning
Tätning av rökkanalen genom s.k. ”glidgjutning” är den andra vanligt förekommande metoden. Här använder man kanalens ursprungliga area och applicerar ett keramiskt bruk (keramisk tätningsmassa tål högre temperaturer än vanligt murbruk, och är anpassat efter både upphettning, avkylning och längdutvidgningen i skorstensmaterialet) på kanalens sidor genom tryck och friktion.
Tätningen upprepas flera gånger tills kanalen erhåller den täthetsklass den skall ha. Denna metod används främst där det är väsentligt för eldstadens funktion att kanalens area bibehålls. På denna typ av tätning finns inga materialgarantier, utan här får du som konsument ett skydd i form av konsumenttjänstlagen, dvs rätt att reklamera arbetet i 10 år.
Vilket är det säkraste sättet att täta eller laga en skorsten?
Med ett böjbart insatsrör i metall, som är rätt dimensionerat, blir skorstenens utsida kallare i händelse av skorstensbrand eller felaktig användning med för höga temperaturer. Röken leds igenom röret, på rörets utsida finns isoleringsmaterial och därefter kommer tegelväggens tjocklek. Det ska mycket till innan huset skadas av en brand med en så säker konstruktion.
En annan viktig aspekt är att om huset skulle röra sig (av sättningar ex) så kommer det böjbara metallröret att fortsätta vara tätt oavsett vad som händer med rökkanalen över tid. En extra säkerhet under alla eventualiteter.
Sotning & besiktning
Hur ofta behöver man sota?
I normalfallet sotas en braskamin som eldas för värme av det rum den befinner sig i (dvs mer än bara en mysvärmekälla) 1 gång varje år. En ren reservvärmekälla som används någon gång om året sotas vart 4:e år. Det är sotaren som avgör intervallet. Fristerna fastställs av Riksdagen. Vid sotning tas sotet bort (sot är en restprodukt vid förbränning i rökgaserna) ur eldstaden och anslutningsrör samt rökkanal. Däremot är det användarens ansvar att ta bort askan (askan är en restprodukt från veden) ur kaminen (helst innan sotaren kommer).
Får jag sota själv?
Ja, du får sota själv hur ofta du vill, och det är dessutom bra för eldstaden, skorstenen och förbränningen – men sotaren ska sota eldstaden på den lagstadgade sotningsfristen ändå.
Det finns undantag – Självsotning förekommer idag, men för att bli självsotare krävs som regel att man gått en endagskurs hos kommunen. Om du vill börja sota själv ska du kontakta Skorstensfejarmästaren på din ort eller räddningstjänsten för att få vidare instruktioner vad som gäller och vad utbildningen kostar.
Den framtida kontakt du då i fortsättningen har med din ”gamla” sotare är när Brandskyddskontrollen ska utföras (den kommer man som fastighetsägare inte ifrån).
Får jag välja vilken sotare jag själv vill?
Ja, idag finns den möjligheten. Kontrollera med din kommun vad som gäller.
Vem bestämmer taxan för sotning?
Riksdagen, kommunala variationer förekommer när det gäller vissa fasta avgifter för ex. inställning till huset, kostnad för ev dammsugning. De kommunala avvikelserna bestäms av Räddningstjänstförbundet. I glest befolkad bygd är alltid den s.k. inställelseavgiften högre än i tätbefolkad bygd. Detta är ett rättvisesystem som tillämpats väldigt länge inom sotningen – vilket innebär att sotning kostar exakt lika mycket för kommunens invånare, oavsett var i kommunen man bor.
Vad är det för skillnad på brandskyddskontroll och besiktning av skorsten och eldstad?
Brandskyddskontrollen är en lagstadgad kontroll i enlighet med LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Det är kommunen som utser besiktningsmannen, som har ett personligt ansvar, och det är som regel Skorstensfejarmästaren som är brandskyddskontrollant.
Brandskyddskontroll är en periodisk kontroll av eldstad och rökkanal i förebyggande syfte som sker under anläggningens totala driftcykel. Tanken är att man periodiskt ska se hur en anläggning förändras med hänsyn till slitage, ökad brandrisk osv. Kontrollen sker genom att besiktningsmannen kontrollerar sotförekomst, slitage i eldstad, slitage på rökkanalen, kontroll av eventuella värmeskador på intilliggande material. En filmning av rökkanalen görs för att försöka upptäcka synliga skador i rökkanalen. Besiktningsmannen kan om han anser det nödvändigt göra fördjupade kontroller (ex. provtryckning eller läckagemätning samt termofotografering av rökkanalen). Efter kontrollen upprättas ett protokoll med avvikelser som är av underordnad betydelse eller som bör åtgärdas.
Mycket är viktigt att tänka på som fastighetsägare – en anläggning kan vara godkänd vid brandskyddskontrollen, men vid en provtryckning/läckagemätning av rökkanalen kan det finnas brister (läckage). Tyvärr har många fastigheter i Sverige sålts i tron att rökkanaler/eldstäder inte har några brister eftersom man litat på brandskyddsprotokollet, men brister har funnits då den nya fastighetsägaren begärt en vanlig besiktning med täthetsprovning. De åtgärder som kan behöva utföras efter en sådan besiktning kan belasta den gamla fastighetsägaren som dolda fel (beroende på hur köpekontraktet är skrivet.)
Vad är det för skillnad på vanlig besiktning och SSR Godkänd besiktning av kamin och skorsten?
En vanlig, gammaldags, installationsbesiktning utförs av en besiktningsman godkänd av kommunen (ex. skorstensfejarmästare eller en skorstensfejartekniker – de som i dagligt tal kallas sotare eller av annan sakkunnig godkänd av kommunen). Som annan fristående sakkunnig krävs att man har av kommunen godkänd dokumenterad erfarenhet. Yrkeserfarenhet som installatör räcker inte för att få göra besiktningar.
Besiktningen innebär att installationen kontrolleras mot de dokument som visar produkterna som ska installeras. Man provtrycker/läckagemäter rökkanalen för att kontrollera att den uppfyller gällande täthetskrav och man gör en okulär besiktning (tittar och mäter) att eldstad och skorsten är rätt installerade med avseende på avstånd till brännbart material. Vissa gör en dragmätning och vissa gör det inte. När besiktningen är klar fungerar anläggningen teoretiskt. Eventuella brister skrivs ned i protokollet i två olika alternativ, godkänd utan anmärkning eller icke godkänd med anmärkning.
Vilken är skillnaden mellan en SSR-godkänd besiktning av skorsten och eldstad/kamin?
En SSR-Godkänd besiktning utförs enbart av besiktningsmän anslutna till SSR (Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund). Den besiktningsformen är likvärdig över hela landet, och till grund för besiktningens utförande finns en vägledning och alla besiktningsmän har utbildats i systemet. Man kan säga att den besiktningsformen är kvalitetssäkrad för kundens bästa. Det finns inte samma utrymme för godtycklighet som i det gamla besiktningsförfarandet och man gör en fullständig funktionsprovning av anläggningen – dvs. kontrollerar att den fungerar i praktiken, inte bara teoretiskt.
Vad kostar en besiktning av skorsten och eldstad?
Det finns inga regler eller liknande för dessa kostnader, så det upp till den enskilda företagaren som gör besiktningen som sätter sin egen kostnad. Däremot ligger besiktningskostnader generellt över landet relativt lika.
Ring sotaren eller den fristående sakkunnige besiktningsmannen och fråga vad besiktningen kostar, och glöm inte att tala om vilken typ av besiktningen det är du vill ha utförd. Det är viktigt att tänka på att det kan bli fråga om 2 besiktningar vid installation av en kamin mot en befintlig skorsten – dels före installation för att kontrollera skorstenens rökkanal och en efter installationen för att kontrollera installationen.
Varför blir glasen sotiga och svarta på min braskamin?
Det finns flera orsaker till att glasen på en kamin blir svarta.
- Vanligast är att luckan stängs för fort vid upptändning av kall kamin så att elden ”kvävs” och frigör mycket sot. Kontrollera och testa genom att låta luckan stå på glänt tills det brinner riktigt bra (ca 5-15 minuter)
- Sur ved, dvs. ved som inte har torkat tillräckligt länge – prova att elda torrare ved.
- Felaktigt dimensionerad skorstenskanal som ger dålig förbränning – måste kontrolleras genom att en undertrycksmätning (dragmätning) utförs.
- Braskaminen och skorstenen är inte sotade på länge – se till att sota eller få sotat.
Kostnader
Hur mycket kostar en braskamin?
En kamin kostar från ca 6 000 kr till över 100 000 kr. Detta beroende på utformning och användningsområde.
Så vad en kamin kostar är helt beroende på vilken typ av kamin man har behov av. Det är också behovet som styr vilken typ av kamin man ska köpa.
Ska man använda kaminen som primär och huvudsaklig värmekälla eller är det en mindre kamin till fritidshuset eller sommarbostaden.
Vad ska man tänka på då man frågar efter pris på braskamin?
Det som är viktigt när man köper en kamin är att komma ihåg de kostnader som också är förknippade med själva köpet:
- Behövs en ny skorsten eller finns det en befintlig som behöver lagas
- Bygganmälan eller bygglov till kommunen.
- Besiktning efter installation.
- Gnistskydd på golvet under eldstaden
- Monteringshjälp och montering/komplettering av takskyddet (stegar/nockbryggor, glidskydd osv).
Det är sålunda viktigt att göra en riktig kalkyl så att man har med sig alla kostnader. Det kan bli en dyrköpt erfarenhet om man missbedömt den totala kostnaden. Lättast är det att begära en prisspecifikation (offert) på det man vill köpa och eventuellt få hjälp att montera. Var noggrann i din förfrågan så att du får med det du vill ha pris på.
Hur mycket kostar en skorsten?
Det är lika svårt att säga vad en skorsten kostar som att säga vad en bil kostar. Varje installation är unik. Därför rekommenderar vi er att ta kontakt med någon av våra Skorstenshantverkare. De utför kostnadsfria hembesök.
Vilka kostnader tillkommer vid köp och installation av skorsten?
Tänk på att takhuv eller takstolslösning tillkommer på det priset. Om man ska ha en längre skorsten, en skorsten i specialkulörer, en med sidoförskjutning, större dimension, en väldigt hög skorsten ovan tak som kräver uppstigningsanordningar och stag eller skorstenen ute på fasaden så kommer priset att förändras, oftast till det dyrare. Tänk också på att 3 meter skorsten alltid är billigare än 8 meter skorsten.
En annan faktor som avgör priset på en skorsten är om installationen av skorstenen är enkel eller komplicerad. Det kan skilja ganska mycket i tidsåtgång beroende på hus och taktyp. Fråga en Skorstenshantverkare i din närhet så kan de göra ett hembesök och bedöma hur mycket tid som installationen av skorstenen tar.
Vad ska man tänka på när man köper en braskamin?
Det finns alltid en anledning till att vissa kaminer är billigare och andra är väsentligt dyrare. Det man ska fråga sig är hur mycket kaminen ska användas och vad den ska användas till. Är det mysvärme med eldning någon gång i veckan eller mer frekvent eldning dagligen. Är tanken att få ned sina uppvärmningskostnader ska man absolut jämföra funktion och kvalitet i sortimentet innan man bestämmer sig.
Dyr eller billig kamin?
Tänker man använda kaminen som en ”sparbössa” – dvs en energibesparing bör man absolut titta på funktion och kvalitet = dyrare produkt. Ska kaminen både vara en effektiv värmekälla och passa in i husets design och stil bör man fundera på designen också. Idag är det populärt med stora glasluckor och även s.k. sidoljus där elden syns från hela rummet. Några slutgiltiga aspekter att ta med i valet – hur ser din framtid ut? Vad kommer elen att kosta i en snar framtid och hur mycket mer kommer ni att kunna elda den dag ni blir pensionärer. Hur påverkar kaminens kvalitet, funktionsfördelar och inköpspris ditt försäljningspris på huset den dag det är dags att sälja?
Kaminens vikt är också viktig. Har man träbjälklag tål det som regel max 400 kg/kvm. Har man möjlighet att förstärka golvet underifrån med ett fundament så kan man installera även tyngre kaminer. Har man en gjuten platta kan man installera i princip vilken braskamin som helst.
Hur mycket ved går det åt och vad kostar det?
Hur mycket ved som går åt beror så klart på hur mycket man eldar. Om man myseldar eller om eldstaden är den primära värmekällan. För att få en uppfattning om hur mycket ved som går åt då man elda får vi göra ett matematiskt experiment.
Vi leker med tanken att man eldar varje dag i 180 dagar, och man eldar 4 timmar varje dag. Om man eldar 2,5 kilo ved varje timme blir det 10 KG x 180 dagar= 1 800 KG. Vilket är ungefär 4-5 m3 (kubikmeter) staplad ved eller 7-9 m3 stjälpt mått. Räkna alltid med att ha plats för minst 2 års förbrukning i vedbod eller förråd och ta höjd för kalla vintrar när du köper hem veden/eller kapar den själv. Som ren myseldning räcker ofta någon m3 ved per år.
Vad kostar ved?
Ved kostar allt från 250:-/m3 i stjälpt mått och upp till 1 500:-/m3 (packat i säckar på bensinstationer). Det sistnämnda blir ett eldningssätt som är dyrare än elvärme i de flesta fall. Viktigt att tänka på är också att staplad ved tar mindre plats än stjälpt ved – varför vedpriset i förhållande till den effekt man får ut blir väsentligt högre när man köper veden stjälpt.
Det absolut viktigaste när man köper ved är att se till att den är torr. Detta kan mätas med en fuktmätare.
Ved som huggs och travas på våren kan eldas kommande höst-vinter, men helst bör veden lagras två år innan den eldas. Ved som huggs mitt i sommaren bör eldas först året efter. Detta eftersom det visat sig att den inte hinner torka tillräckligt. Veden bör ha en fukthalt under 20 % när den eldas (ju torrare den är desto bättre).
För att hitta vedåterförsäljare är Blocket en bra plats att söka på.
Provtryckning & mätning
Vad är det för skillnad på provtryckning & läckagemätning av en rökkanal?
Båda metoderna är godkända metoder för kontroll av täthet i enlighet med BBR 2012 (Svensk byggnorm) kapitel 5:4256, sidan 163. Röktrycksprovning är en provning av rökkanalens täthet där man ska konstatera om rökkanalen håller normal täthet vid ett övertryck på 3 Pa (Pascal)/ meter kanal. Denna metod har använts i många år av bl.a. sotarkåren i landet.
Läckagemätning är provning med övertryck i enlighet med CE-märkningens täthetsklass (ex. N1 eller P1), där det faktiska läckaget ur rökkanalen mäts. Om läckaget överstiger 2/3 av det tillåtna läckaget ska särskild kontroll företas. Särskild kontroll kan exempelvis utföras genom att rök tillsätts eller att kanalen provtrycks.
Vad innebär en s.k. undertrycksmätning?
Undertrycksmätning är en s.k. ”dragmätning”. Undertryck är det man i dagligt tal kallar drag och är i sig ett naturfenomen som gör att vi kan elda överhuvudtaget under rätt förutsättningar. Draget mäts i Pa (pascal). Drag kan påverkas av huset, dels genom ventilationen eller brist på ventilation, eller vissa tillfälliga företeelser – som ex. start av köks eller badrumsfläktar eller centraldammsugare. Draget påverkas också av skorstenens dimension, höjd, placering och kan också påverkas av sur ved och att eldstad och skorsten inte sotats.
Undertrycksmätning sker genom eldstadens lucka normalt sett med hjälp av en särskild apparat. I displayen får man direkt reda på resultatet och kan också se hur draget påverkas när ex. köksfläkten startas. Läckagemätning utförs för att kontrollera att eldstaden/eldstäderna fungerar som de ska och att de inte påverkas av ex. ventilationssystem i huset.
Om ventilationen påverkar eldstadens funktion kan en injustering/rengöring av ventilationssystemet behöva utföras. Det kan vara så att tilluft utifrån behöver installeras för att eldstaden ska fungera problemfritt. En undertrycksmätning är en ovärderlig hjälp för fastighetsägaren och besiktningsmannen.
Varför har man börjat läckagemäta rökkanalen i stället för att provtrycka?
CE-märkningen på rökkanaler säger att läckagemätning skall utföras i enlighet med en viss täthetsklass. Läckagemätning ger oftast ett väldigt exakt besked om kanalens täthet. Vid provtryckning kunde ett visst mått av osäkerhet finnas eller till och med godtycklighet hos den som utförde provtryckningen. En läckagemätning är enklare att verifiera av ytterligare person eftersom CE-märkningen talar om vilken täthet kanalen ska ha.
Får vem som helst göra en provtryckning/läckagemätning?
Ja, i princip som en egenkontroll att skorstenen är tät enligt regelverket efter eget utfört arbete men däremot inte som entreprenör åt någon annan, om man inte är godkänd av kommunen som sakkunnig. Normalt sett utförs läckagemätning/provtryckning av kommunen utsedd skorstensfejarmästare eller hans personal med tillräcklig utbildning och kompetens. Alternativt av fristående sakkunniga som kommunen godkänt.
Vikt & funktion
Hur mycket bör en täljstenskamin väga?
Täljsten har olika ”nyttor” – dels dämpar täljsten värmeutstrålningen. En kamin som är klädd på sidor och topp med täljsten (eller snarlika stenmaterial) ger en lindrigare/behagligare värmestrålning. Däremot väger de flesta stenbeklädnader på kaminer alldeles för lite för att göra så stor nytta. De ger en kvardröjande värmeeffekt under någon eller kanske några timmar, men också helt beroende på hur tjock täljstenen är, och hur den är placerad på kaminen.
Håller en tung täljstenskamin värmen längre?
Husets isoleringsförmåga och naturligtvis utetemperaturen påverkar också stenens förmåga att värma. Generellt kan man säga att ju större vikt täljsten desto längre håller värmen sig kvar. Det man måste tänka på när man sätter in en tung eldstad är att golvbjälklaget kanske måste förstärkas. Tänk på att värmekurvor som säger 15 timmars avsvalningstid oftast innebär ett modernt, välisolerat hus med extremt låg energiförbrukning och testat i laboratoriemiljö – alltså gynnsammare förutsättningar än i de flesta svenska hus.
Men vill man bevara värmen en längre tid bör man välja en täljstenskamin med så mycket vikt som möjligt.
